Hallå Sverige, det är dags att vakna nu!

När Naturvårdsverket sammanställt statistiken över Sveriges utsläpp 2018 står det klart att koldioxidutsläppen från inrikesflyget minskade med 4 % jämfört med föregående år. Samtidigt ökar inrikes järnväg sina utsläpp med 7,3 %. Vem är det egentligen som tar ansvar för sina utsläpp? 

Under 2018 stod det svenska inrikesflyget för 0,84 % av de nationella koldioxidutsläppen när även utrikes sjöfart och utrikesflyget inkluderas. De faktiska utsläppen var 531 000 CO2-ekvivalenter vilket är en minskning med 4 % jämfört med år 2017. Minskningen av utsläppen från inrikesflyget, som sedan 1999 minskat med 25,4 %, beror främst på att flygbolagen flyger med modernare och bränsleeffektivare flygplan samtidigt som viktminskningar och en optimering av flygplanstorlekar bidrar.  

Att flyga inrikes är något som man i Sverige skall fortsätta med. Det är ett avlångt land med långa avstånd där flyget knyter samman landet. Om det så gäller en flygresa till huvudstaden eller ett byte på Arlanda eller Bromma för vidare resa finns det inget transportsätt som är bättre än flyget för en längre inrikestransport. Detta är solklart, då tågtrafiken som slagit på den stora smutskastartrumman mot flyget den senaste tiden uppenbart inte tar ansvar som för sina utsläpp som under 2018 ökade med 7,3 % jämfört med 2017. 

Tyvärr har antalet passagerare minskat kraftigt på inrikesflyget under 2019, till stor del på grund av flygskam, flygskatt och en mycket snedvriden debatt där fakta inte fått stå i centrum. Istället har känslor och tro styrt vad som är sant och tyvärr är det så att då tycker och tror många människor i landet lagom att flyget spyr ut utsläpp och för politiker känns det som att bara de säger ordet flyg så ökar utsläppen med tusentals procent och ton.  

Totalt stod flyget (inrikes och utrikes) för 5,3 % av Sveriges nationella koldioxidutsläpp 2018 samtidigt som industrin, vägtrafiken och sjöfarten i ordning ansvarade för 26,6 %, 23,7 % respektive 14,6 %. Är det då inte rimligt att först och främst ge sig på dessa utsläpsskällor där en klimatminskad åtgärd har större effekt på landet utsläpp än flyget. Även flyget ska minska sina utsläpp vilket man arbetar hårt med, men för att minska människans klimatpåverkan finns det större utsläppskällor som energin mot klimatet måste läggas på först. 

Den svenska flygindustrin står just nu ensamma på sin väg mot ett grönt flyg där man kan visa länder med mycket stora utsläpp att det går att fortsätta leva som idag men ändå minska sina utsläpp. Detta är nog nyckeln till en lyckad vändning av utsläppen då det bara är att inse att människor världen över inte är bereda att ge upp det man har idag, däribland att kunna flyga. Istället måste länder som har möjlighet att utveckla tekniska och innovativa lösningar för klimatet, Sverige, visa vägen för de länder som har en realistisk möjlighet att minska de globala utsläppen. Detta inkluderar ett grönt flyg där Sverige har en chans att vara världsledande, problemet är bara att tiden är på väg att rinna ut för att få samhället och politiker att inse detta och stödja flygets utveckling. 

Om hela världen slutar flyga imorgon påverkar det klimatet minimalt. Däremot försvinner flygets bidrag på 3,8 procent till världens totala BNP och 38 miljoner jobb försvinner, till ingen nytta alls, mer än att ett antal personers klimatångest och samvete troligtvis blivit bättre då man lever i tron att flyget står ansvarigt för världens klimatpåverkan. Något som är helt fel.

Simon Ericson  

flyg24nyheter 

Källor

https://via.tt.se/pressmeddelande/enligt-naturvardsverket-inrikesflygets-utslapp-minskar-tagets-utslapp-okar?publisherId=3234555&releaseId=3267704

https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-inrikes-transporter/

(Foto: Chihaya Sta)

25 kommentarer

  1. Minskade inrikesutsläppen med 4% 2017-2018?
    Trafiken miskade ju med 7.2%* så då blev flyget skitigare än förr?
    *Transportstyrelsens landningsstatistik

    1. Spännande inlägg som jag har lite kommentarer till. Det är svårt med statistik för den är alltid begränsad till en definition. När du säger att inrikes och utrikes flyg står för 5,3 procent av Sveriges total så är det egentligen bara det som flygs inrikes samt de utrikesflyg som tanks i Sverige. Och många svenskar åker ju vidare efter en mellanlandning, planen från Sverige åker sällan jättelångt. Så de utsläppen kommer ju tyvärr inte med. Man kan räkna på fler sätt, här är ett annat och då får man det till samma storlek som Sveriges all personbilstrafik, inte så litet alltså. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/Flygets-klimatpaverkan/

      Vill även kommentera din jämförelse med både ”industrin”, vägtrafiken och sjöfarten. Industrin och vägtrafiken regleras ju idag mycket hårdare än flygtrafiken som i stort är obeskattad gällande utsläppen. Så det kanske snarare är så att det äntligen är dags att låta även flyget få rätt prissättning av dess utsläpp (effekten av dessa utsläppen blir ju dessutom mycket mer på högre höjd, tråkigt nog, så flyg på 10 000 meter måste man typ dubblera utsläppen för), och ja, även sjöfarten såklart. Alla utsläppskällor ska ju betala för sina utsläpp – helt rätt! Jo en sak till, när du jämför flyget med hela industrin, kanske industrin tänker är en rätt orättvis jämförelse. De väljer att jämföra sig med hela transportsektorn. Där ingår ju flyget. Blir lite att jämföra en delmängd med något än större. På det sättet kan ju allt jämföras med något större….

      1. Ja det finns många olika sätt att räkna på flygets utsläpp. Flyget beskattas idag med flygskatten så att kalla flyget för i stort sett obeskattat känns fel. Alla måste ta sitt ansvar med att minska sina utsläpp oavsett om det är tåg, flyg eller industrin som det gäller. Angående höghöjdseffekten så kan biobränsle minska den enligt NASA, inrikestrafiken i Sverige flygs ofta med turbopropflygplan som inte berörs av höghöjdseffekten. Dessutom är höghöjdseffekten mycket osäker, i alla fall enligt personen som ligger bakom vad som ofta ligger till grund för uträkningen av höghöjdseffekten. https://flyg24nyheter.com/2019/04/12/biobransle-minskar-osaker-hoghojdseffekt-fran-flyget/

      2. Den så kallade höghöjdseffekten finns inte, dom enda som har tillförlitlig data på detta är NASA och all deras data pekar på en avkylande effekt precis som vid vulkanutbrott.
        Efter 9/11 när alla flyg stod still STEG temperaturen

  2. En fundering, om man betalar för sina utsläpp blir dom mindre då? Av vilken anledning ska man betala för utsläpp?

    1. Av det enkla skälet att företag såväl som privatpersoner tenderar att begränsa sina kostnader. Kostar det att skita ner, så skitar man ner mindre.
      De flesta släcker väl lampor hemma och stänger av spisen när den inte används t.ex!

  3. Hoppfullt att läsa att flygets utsläpp minskar och att det finns ett intresse att fortsätta den utvecklingen. Men du skiljer inte på individens påverkan från ett makroperspektiv. Och du ger inte en helt rättvisande bild. Dels nämner du inte höghöjdseffekten (att utsläpp på hög höjd ger upphov till kondensstrimmor och bildandet av kväveoxider som också har en klimatvärmande effekt, nästan lika stor som koldioxidens). Pga av denna kan vi inte flyga klimatvänligt förrän flygen går på el. Och tågen går redan på el.
    Om tåg-åkandets klimatpåverkan har ökat, som du skriver, så betyder det att allt fler valt att åka tåg, inte att tågen släpper ut mycket växthusgaser jämfört med flyget. Och om flygets påverkan har minskat måste det väl också ha ett samband med att färre individer valt att flyga? Om du ska göra en seriös jämförelse av dessa två sektorer måste du se hur mycket utsläpp varje resa motsvarar. Exempelvis orsakar en resa för en person mellan Stockholm och Göteborg grovt räknat: 1 gram koldioxid med tåg och med flyg: 70 000 gram (källa naturskyddsföreningen). Samtidigt är det, än så länge, inte alla sträckor som har bra tågförbindelser och Sverige är ett avlångt land, som du skriver. För att hålla ihop vårt långa land, och gynna industrier och livsvillkor i hela Sverige, borde vi kanske t.o.m trycka på att vissa flyglinjer skulle få positiv särbehandling av myndigheterna. Men om du tycker att vi ska ta vårt ansvar inför kommande generationer och klara Parisavtalets mål, så finns enligt forskarna, tyvärr inget annat sätt än att de genomsnittliga utsläppen blir högst 1 ton per person och år. Det är lika lite som en enda flygresa t.o.r till Mallorca orsakar. Det finns alltså ingen sektor där en privatperson kan påverka sitt klimatavtryck lika mycket som genom sitt flygande. På Naturvårdsverkets hemsida finns mer statistik och länk till ICAOs flygutsläpp-kalkylator, där du kan se din individuella klimatpåverkan.
    https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/minska-min-klimatpaverkan/ Men vi måste så klart även se på vad samhället i stort kan göra (industri, vägtrafik, matproduktion mm). Jag älskar att resa och håller tummarna för att flygplanstillverkarna utvecklar elflygplan. mvh Elle, skolfröken och mamma med klimatångest.

    1. Höghöjdseffekten är mycket osäker läs här, https://flyg24nyheter.com/2019/04/12/biobransle-minskar-osaker-hoghojdseffekt-fran-flyget/ och på inrikestrafiken flygs det med turbopropflygplan som inte berörs av höghöjdseffekten och de jetflygplan som används flyger över 8 000 meter en mycket kort tid. Syftet med artikeln är att visa på en snedvriden debatt om flygets klimatpåverkan i tider där alla måste ta ansvar för sina utsläpp.

      Debatten om flygets klimatpåverkan (4-5 % av människans totala) har dominerats av att flygets utsläpp måste minska trots att de står för en liten andel av det globala utsläppen. Därför menar jag att detsamma borde gälla för tåget för inrikestransporter. Trots att tåget står för en relativt liten andel av utsläppen/klimatpåverkan så måste även deras utsläpp minska. Alla måste dra sitt strå till stacken, vilket inrikesflyget gjort med en rad initiativ som effektivare flygplan och minskad vikt på flygplanen för att förbruka mindre bränsle. Varför är det okej att tågets ”små” utsläpp ökar samtidigt som flygets ”små” utsläpp globalt inte får öka?

      Med biobränsle kan utsläppen från flyget halveras, även höghöjdseffekten och i kombination med el-flygplan kommer flyget att kunna minska sina utsläpp kraftigt.

  4. Lite perspektiv på det är att tåget står för en tiondel av flygets trots att det står för betydligt fler personkm än flyget, även om tåget ökat sina utsläpp medans flyget minskat sina jämfört med förra, dock med stor inverkan av minskat flygande.
    Att alla trafikslag behöver stå för sina kostnader borde vara en självklarhet 2019 men av någon anledning så tycker flyget att de ska behålla sina subventioner, märkligt.

      1. Nej men det innebär att det kompenserar lite för de subventioner som det har, till skillnad mottåget som faktiskt inte har några som helst subventioner och betalar energiskatt.
        Problemet är inte att klimatkompensera, problemet är de faktiska utsläppen.

    1. Lägger du till byggnation och underhåll av tågbanorna ( vilket man måste ) så går det inte ihop
      Energin och resurserna som skulle gå åt för att bygga nya höghastighetsbanor är så stora att vi skulle kunna flyga i 120år innan vi är ikapp utsläppen bara i byggnationen av banorna
      Titta bara på västlänken i gbg en fullastad lastbil med leta lämnar bygget var 5min för att åka fram och tillbaka till falköping
      Och vi pratar tiotusentals transporter

      1. Om räknar med de nya höghastighetsbanorna nej, men de har vi ju defacto inte byggt
        I princip allt är bättre ur miljösynpunkt än flyget som det ser ut idag med förutsättningen att det finns ett allternativ.

  5. ”Att flyga inrikes är något som man i Sverige skall fortsätta med. Det är ett avlångt land med långa avstånd där flyget knyter samman landet. Om det så gäller en flygresa till huvudstaden eller ett byte på Arlanda eller Bromma för vidare resa finns det inget transportsätt som är bättre än flyget för en längre inrikestransport. Detta är solklart, då tågtrafiken som slagit på den stora smutskastartrumman mot flyget den senaste tiden uppenbart inte tar ansvar som för sina utsläpp som under 2018 ökade med 7,3 % jämfört med 2017.”
    Hur det går ihop är möjligen lite av n gåta med du får väl utveckla det tänker jag.
    Bara som ett exempel:
    Tåg per 500km 5 kg CO2 per resenär
    Bil 149 Kg CO2 per bil
    Flyg 80 kg CO2 per resenär

    1. Flyget är det bästa transportsättet för längre inrikesresa som exempelvis Malmö-Sundsvall eller Malmö-Östersund. Att då sätta sig på tåget är inte tidsmässigt rimligt för exempelvis en affärsresenär. Det går dessutom utmärkt att köpa klimatkompenserade och biobränslebiljetter som innebär att flygets utsläpp i det närmaste halveras genom biobränslet enligt en testflygning gjord av BRA tidigare i år.

      1. I motsats till flyget går det att arbeta och sova på tåget, gör själva i bland arbetsresor Malmö – Östersund och arbetar effektivt Malmö – Stockholm sover sen gott Stockholm – Östersund och kommer utvilad till mitt ”möte”. Har jag inte ”Tid” att ta tåget till tex Östersund är inte mötet tillräckligt viktigt och kan då hanteras via nätet!

      2. Utsläppen minskar inte.
        Finns det allternativ, vilket det i många fall finns så är tåget mycket bättre ur klimatperspektiv, punkt.

  6. Jag tror framför allt att effektivitetsradien för flyget har ökat tack vare snabbare och bekvämare tågförbindelser. Sträckan Stockholm – Göteborg eller Stockholm Sundsvall har idag inte någon tidsvinst om man jämför med tåget.

    Till detta kommer tid och kostnader för anslutningar. Och de har ökat rejält. En biljett från min närmsta flygplats till ARN kostar i princip lika mycket idag som för 30 år sedan. Däremot skenar kostnaderna för transport till och från flygplatsen. Ganska precis 10 gånger dyrare.

    Flyget är suveränt mycket snabbare om man tänker sträckan Malmö – Kiruna, men hur många åker den sträckan per vecka? Samma sak gäller ”affärsresenärer Malmö-Sundsvall eller Malmö-Östersund”. Den sträckan lär väl knappast fylla mer än ett par Bombardier per dag?

    Däremot ser jag ingen orsak att flyga mellan Stockholm och Göteborg. Priserna i exemplet är valda i maj 2020 för att få lägsta pris oavsett trafikslag.

    Om vi tänker en affärsresenär som startar från hemmet i centrala Stockholm och ska till centrala Göteborg. Start 6.00 på plats 9.00, hem onsdag start 18.30 hem 21.30. Pris 420:- tur och retur. 580:- i första klass.
    Samma sak flyg: start med flygtaxi ca 6:00, framme i centrala Göteborg (flygtaxi) ca 9:15, hem onsdag, start med flygtaxi ca 18:00 hemma i centrala Stockholm ca 21:45 (flygtaxi) pris 1850 + 780 (Stockholm-ARN) + ca 620 för taxi Göteborg.
    Tiderna är i stort sett jämförbara, däremot ska flygpassageraren sitta i taxi nästan två timmar. Samt vänta på flygplatsen. Själva resan i planet är inte ens en tredjedel av tiden. Däremot ska man betala 3250:- jämfört med 420:- eller 580:- Även de mest flygvänliga affärsresenärer ser skillnaden.

    Däremot finns det en tidsvinst om man flyger till Malmö från Stockholm t o r. Varje timme kostar då ca 1500:- Sedan är det ju upp till den som betalar om man anser det är en god investering.

    Affärsresorna, som är till största delen i första klass på tågen, har ökat med 30% under de sista året. Tack vare relativt hyfsat WiFi och användbara arbetsplatser (utrymme!!) så kan man på ett bättre sätt utnyttja restiden än om man sitter i en flygtaxi eller i en lounge. Och jag tror att det är detta som är mest lockande. Kliva på tåget, ta en frukost och sitta framför datorn och jobba tills man kliver av. På min senaste förrättning hann jag förbereda mig rejält på tåget, tog emot mail, skrev och skickade det som skulle skrivas ut. Hann ta en morgonfika och när jag var på plats fanns alla handlingar utskrivna. Oslagbart. Hemma efter arbetsdagen och kände mig utvilad.

    Det är sant att järnvägarna har ökat sina utsläpp med 7,3%. Samtidigt har man ökat mängden transporter med 16%. Ganska effektivt, alltså. Enligt tågbolagen är det framför allt tätare turlistor på kort- och medellånga distanser, alltså fler avgångar.

    Jag har absolut ingenting emot att flyga, tvärt om. Men jag har slutat att flyga inrikes, till största del på grund av anslutningstiderna, flygbuss eller flygtaxi. Av samma skäl flyger jag inte längre med ett stort Irländskt lågprisbolag. När jag räknar från port till port är det snabbare för mig att åka tåg till ARN, flyga till stora flygplatsen, och få en kort transport till slutdestinationen än att krångla sig till Skavsta, och sedan bli avlämnad in the middle of nowhere med svindyr transport till målet.

    1. Jag reser mycket, på olika vis, men dina siffror och priser får jag inte alls ihop. Kanske missförstår jag dom helt. Det tar ju över 3 timmar med tåget, om det är ditekttåg, sen tillkommer ju transport till och från centralerna. Arlanda Landvetter tar 50 minuter plus tillhörande transporter,. Incheckning tar i dagens läge inte alls lång tid att göra. Jag är alltid där runt en halvtimme innan bara….men mest förundras jag över 420 kr tur o retur på tåget? Aldrig sett dom priserna 😀 lär mig gärna hur jag hittar dom i så fall. Kollade nyss..och då låg enkel resa på 800-1500 med tåget

    1. Var ljugs det om statistiken? Det har aldrig påståtts att flyget utsläpp skulle vara mindre än tåget.

      Du glömmer, precis som många andra, dessutom bort flygets betydelse för Sverige. Exempelvis bidrar flyget till cirka 3 % av landets BNP. Dessutom, hade all energi som läggs på att smutskasta och skuldbelägga flyget, på större utsläppskällor där effekter av motstånd och demonstrationer kunnat innebära en större effekt på utsläppen hade det hjälpt klimatet mer. Givetvis ska även flyget minska sina utsläpp, men det finns betydligt större utsläppskällor än flyget som har den verkligen makten att påverka utvecklingen av utsläpp.

  7. Är det någon som har koll på vad utsläppet blir på en Ålands resa tur och retur.
    Bara väldigt nyfiken eftersom båten troligen går på råolja så borde den släppa ut ganska mycket

    1. Båtar går inte på Råolja, det har de aldrig gjort. Idag använder de lågsvavlig MGO eller MDO eller LNG.

  8. Tänkte skriva en kommentar på denna artikel… men insåg att Naturvårdsverket redan skrivit allt.

    ”Flygets klimatpåverkan är stor. I Sverige har antalet utrikes flygresor per invånare mer än fördubblats sedan början av 1990-talet. Svenska befolkningens totala klimatpåverkan från flyget svarar för lika stora utsläpp som hela personbilstrafikens i Sverige.”

    http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/Flygets-klimatpaverkan/

    1. … och om inrikesflyget åker med på samma ”flygskam” så är det knappast ett problem. De som måste flyga flyger, de som kan åka något miljövänligare gör det. Då minskar utsläppen totalt sett.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.