I tre delar kommer flygets hållbarhetsarbete att presenteras utifrån tre rapporter från Sverige och Europa som publicerats och visats på ett webinarium som Transportföretagen Flyg arrangerat tidigare i vår. I del två är det fokus på bioelektrobränsle.
I del två av tre från Transportföretagens webinarium om flygets hållbarhet redovisas en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet som undersökt möjligheterna för storskalig produktion av bioelektrobränsle för flyg integrerat med ett befintligt kraftvärmeverk i Östersund. Julia Hansson från IVL Svenska Miljöinstitutet som deltagit i projektet presenterade de resultat som man fann som visar att bioelektrobränsle är ett intressant bränsle för flyget framöver. Läs del 1 här.
Elektrobränsle kan produceras från koldioxid och vatten med hjälp av elektricitet. Det går att producera många olika typer av bränslen och ett är bioelektroflygbränsle. I projektet som genomförts i Östersund har man arbetat med att fånga in koldioxid från skorstenen på kraftvärmeverket som sedan blandas med vätgas producerat från förnybar el för att tillverka elektrobränsle som kan användas i befintlig flygplansflotta.
De slutsatser som Julia Hansson berättade om visar att elektroflygbränsle som produceras med grön el kan minska växthusgasutsläppen med upp till 86 procent, mellan 76–86 procent, vilket motsvarar ett utsläpp av 9–16 gram koldioxidekvivalenter per megajoule bränsle. Vidare berättade Hansson att produktionskostnaden för elektroflygbränsle är relativt bra, 15–25 kronor per liter vilket är bra för att vara ett förnybart flygbränsle. Samtidigt är det dock viktigt med styrmedel som gör att det finns en marknad för det nya bränslet och en säker efterfrågan enligt Julia Hansson. Detta för att dels få ner produktionspriset ytterligare, dels få fler tillverkare att börja producera elektroflygbränsle.
Om man skulle använda sig av hälften av koldioxidutsläppen från kraftvärmeverket i Östersund skulle detta kunna ge 30 000 ton bioelektroflygbränsle per år och det kan även skalas upp. 30 000 ton motsvarar ungefär fem procent av det flygbränsle som tankas i Sverige årligen. De 30 000 ton bioelektroflygbränsle som framställs motsvarar 40 procent av det som totalt fås av processen att framställa flygbränslet vilket är mer än i processen när konventionellt flygbränsle framställs enligt Julia Hansson.
När projektet som lett fram till den presenterade rapporten nu är nerlagt tittar man vidare på att börja producera elektroflygbränsle i Östersund. Målet är att ha en anläggning i staden klar för produktion av förnybart elektrobränsle inom fem år och metoden skulle även gå att exportera till andra länder i Norden för att öka produktionen ytterligare.
(Foto: Jämtkraft)