De nya stambanorna för höghastighetståg som planeras att byggas mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö beräknas kosta upp till 230 miljarder kronor. Samtidigt arbetar flygbranschen med att gå mot ett fossilfritt inrikesflyg år 2030, flera år innan de nya stambanorna kommer att vara färdiga, till en troligen liten kostnad för staten jämfört med 230 miljarder kronor för nya stambanor.
Regeringen har givit Trafikverket i uppdrag att bygga nya stambanor för höghastighetståg mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Kostnaden för detta beräknar Trafikverket till 205–230 miljarder kronor beroende på vilken typ av spår som man kommer bygga. Samtidigt konstaterar den statliga myndigheten att man befinner sig i ett tidigt utredningsskede för projektet att bygga nya stambanor. I nuläget utreds inte ens hela sträckorna av de två nya stambanorna och av de tre delsträckor som är beslutade om är det Ostlänken, som beräknas vara färdig någon gång mellan år 2033 och år 2035, medan de övriga delsträckorna Göteborg-Borås och Hässleholm-Lund ska börja byggas någon gång mellan år 2025–2027 respektive år 2027–2029 enligt Trafikverket. När de två sistnämnda ska vara färdiga är oklart.
De nya stambanorna som ska korta restiden med tåg mellan huvudstaden och vissa delar av södra Sverige är alltså något som ligger minst tolv år in i framtiden, och när alla delar av de nya stambanorna ska vara färdiga är oklart eftersom regeringen inte beslutat om utredning för vissa delsträckor. Dock har Trafikverket genomfört åtgärdsvalsstudier för dessa sträckor som kan användas för fortsatt planering. När de nya stambanorna är helt färdiga återstår alltså att se men klart är att det inte kommer att ske förrän tidigast år 2033 då Ostlänken ska vara färdig som först enligt Trafikverket. Troligen är de nya stambanorna färdiga som helhet senare än år 2033.
Flygbranschens väg mot ett fossilfritt inrikesflyg år 2030
Samtidigt arbetar den svenska flygbranschen för ett fossilfritt inrikesflyg år 2030. Det finns en fastlagd färdplan för detta som flygbranschen i Sverige gjort tillsammans med Fossilfritt Sverige som lämnats över till regeringen år 2018. Det svenska inrikesflyget som år 2019 stod för 2,9% av utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter enligt Naturvårdsverket, ska alltså bli fossilfritt år 2030. Detta flera år innan det kommer att finnas några nya stambanor för tåg färdiga.
Ett fossilfritt inrikesflyg är med stor sannolikhet en betydligt billigare väg för Sverige att välja eftersom flygplatser redan idag finns på många platser i landet och att kostnaderna för att byta ut flygplansflottor och inköp av biobränsle för inrikesflyget troligen inte kommer att belasta statens ekonomi i närheten av 205 eller 230 miljarder kronor som de nya stambanorna väntas kosta. Samtidigt menar Trafikanalys att det är nödvändigt med ekonomiskt stöd för att få igång elflyget i Sverige men det är oklart på vilka nivåer detta kan landa på men att Sverige skulle satsa 205 miljarder kronor eller mer på flyg är knappast troligt och möjligen kommer det inte heller vara nödvändigt.
För att nå ett fossilfritt inrikesflyg år 2030 är bland annat biobränsle och elflygplan viktiga. Biobränsle reducerar utsläppen från flygplan med cirka 80 procent enligt Neste, och samtidigt är det värt att notera att den så kallade höghöjdseffekten endast är aktuell under korta stunder av inrikesflygningarna och på många inrikesflygningar är effekten inte aktuell överhuvudtaget. Ytterligare en sak värd att notera är att det biobränsle som finska Neste och Air BP levererar till svenska flygplatser görs på avfall och restprodukter exempelvis gammal matlagningsolja.
En annan viktig del i det fossilfria inrikesflyget år 2030 är elflygplan. Den svenska flygplanstillverkaren Heart Aerospace väntas sätta sin elflygplanstyp ES-19 i trafik år 2026. ES-19 ska ha en räckvidd på 40 mil och ha plats för 19 passagerare. Medan flygplan som drivs på biobränsle, vilket är fullt möjligt i dagens flygplansmotorer och redan används i en liten grad, trafikerar längre sträckor kan elflygplan, som förväntas ha låga driftskostnader jämfört med dagens konventionella flygplan, trafikera en ny typ av flyglinjer med fokus på regional trafik. Ett exempel skulle kunna vara Göteborg-Kalmar och ett annat Luleå-Sundsvall. Med elflygplan kan det alltså vara möjligt att öka tillgängligheten mellan städer genom snabbare restider än dagens tågtrafik och bidra till att ”skapa goda förutsättningar för starka arbetsmarknadsregioner och regional utveckling” som är ett syfte för de nya stambanorna från Stockholm enligt Trafikverket. Vidare främjar biobränsle för flyg och elflygplan även ”hållbara resor och transporter” vilket råkar vara ytterligare ett syfte som nämns för byggnationen av de nya stambanorna.
Flyget kan hela landet dra nytta av
Eftersom det idag finns många flygplatser utspridda över stora delar av landet kan många kommuner och städer direkt dra nytta av effektiva restider med flyg inom Sverige. De nya stambanorna kommer att erbjuda snabba restider till och från de städer där tågen stannar, men för de största delarna av landet måste man lägga mycket tid i förhållande till restiden på nya höghastighetståg på att ta sig till stationerna för de nya stambanorna. Samtidigt har man kanske en flygplats betydligt närmare sig som från år 2030 erbjuder ett fossilfritt inrikesresande. Ett exempel på detta är Karlskrona där restiden för att ta sig till Hässleholm, där en station för de nya stambanorna ska läggas, är en timme och 55 minuter med kollektivtrafik. Samtidigt har man 35 minuter med flygbuss till Ronneby Airport. En flygtid på 55 minuter till Stockholm från Ronneby Airport och sedan en timme för att ta sig in till Stockholm Centralstation samt tid för att passera igenom säkerhetskontrollen och eventuell checka in sitt bagage på Ronneby Airport innebär en väl tilltagen restid på tre timmar från centrum till centrum. Med de nya stambanorna hamnar troligen restiden Karlskrona-Stockholm på fyra och en halv timme med två timmars restid till Hässleholm för att därefter resa med snabbtåg till Stockholm som från Malmö ska ta två timmar och 30 minuter utan stopp på vägen. Med stopp i Hässleholm och ett antal fler platser på vägen är restiden troligen minst fyra timmar med de nya höghastighetstågen från Karlskrona till Stockholm, men detta är oklart i nuläget.
De nya stambanorna som kan komma att kosta upp till 230 miljarder kronor enligt Trafikverket kommer inte heller hela landet till del. Städer norr om Stockholm kommer inte kunna använda dessa för resor till och från huvudstaden. Med ett fossilfritt inrikesflyg ges hela landet en möjlighet för effektiva och fossilfria resor till Stockholm såväl från Karlskrona och Göteborg som Vilhelmina.
Både flyg och tåg behövs
Flyg och tåg bör komplettera varandra och med ett fossilfritt inrikesflyg år 2030 och introduktionen av elflygplan år 2026 kan flyget bli en ännu viktigare del av inrikes transporter av personer. Samtidigt kan tåget rikta in sig mer på godstrafik och med färre passagerartåg om fler väljer att flyga frigörs kapacitet på de befintliga stambanorna för denna trafik. Tåget är givetvis viktigt för resor inom en region och även delvis för resor till Stockholm och man ska ha möjlighet att kunna välja vilket transportsätt man vill resa med. Både flyg och tåg behövs och båda transportslagen ska utvecklas.
Dock, med ett fossilfritt inrikesflyg år 2030, flera år innan några nya stambanor kommer att vara på plats, är det verkligen försvarbart att lägga upp till 230 miljarder kronor på nya stambanor när det redan finns ett tidseffektivt transportmedel i form av flyg som dessutom ska vara fossilfritt år 2030?
Simon Ericson
flyg24nyheter
Referenser
https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2020/rapport-2020_12-elflyg_borjan-pa-en-spannande-resa.pdf [Hämtad februari 2021]
https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/jarnvag/nya-stambanor/vart-uppdrag–nya-stambanor/restider-nya-stambanor/ [Hämtad februari 2021]
https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/jarnvag/nya-stambanor/fragor-och-svar-om-nya-stambanor-for-hoghastighetstag/ [Hämtad februari 2021]
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-inrikes-transporter/ [Hämtad februari 2021]
https://www.svensktflyg.se/wp-content/uploads/2018/04/F%C3%A4rdplan-f%C3%B6r-fossilfri-konkurrenskraft-flygbranschen.pdf [Hämtad februari 2021]
https://www.neste.se/releases-and-news/renewable-solutions/neste-och-air-bp-levererar-hallbart-flygbransle-till-swedavias-flygplatser [Hämtad februari 2021]
https://heartaerospace.com/ [Hämtad februari 2021]
(Foto: Free-Photos från Pixabay)
Jag har åkt på biobränsle med BRA-flyg i flera år.
Nya järnvägar behövs först och främst för godstrafiken från Norr. Exporten av trä och malm kräver detta.