Antalet passagerare på landets flygplatser minskade med nästan 75 procent under år 2020 jämfört med föregående år. Samtliga 39 flygplatser som Transportstyrelsen har passagerarstatistik för, visade på en negativ utveckling med undantag för Scandinavian Mountains Airport. Den flygplats som klarade sig bäst, eller snarare minst sämst, av de övriga flygplatserna var Arvidsjaurs flygplats som stod emot pandemin med en tillbakagång på 32 procent under år 2020.
Under år 2020 var Stockholm Arlanda landets största flygplats med 6,5 miljoner resenärer vilket motsvarar en minskning med 74,5 procent jämfört med år 2019. Samma procentuella minskning stod samtliga flygplatser i landet då antalet passagerare på samtliga flygplatser med passagerartrafik i landet minskade med 74,5 procent till 11,5 miljoner jämfört med 44,9 miljoner passagerare år 2019. Coronapandemin är den stora faktorn till de stora minskningarna under år 2020 men även januari och februari visade på färre antal passagerare jämfört med år 2019. Före pandemin var det istället flygskam, minskad kapacitet troligen till följd av en minskad efterfrågan, och en global ekonomi som börjat sakta in som påverkade flygtrafiken.

Som vanligt var Arlanda landets största flygplats även under pandemiåret 2020 och bakom återfinns precis som år 2019 Göteborg Landvetter på en andra plats med 1,6 miljoner passagerare år 2020 vilket är en minskning med 76,4 procent jämfört med år 2019. Det har dock skett ett skifte på bronsplatsen eftersom Skavsta flygplats hoppat upp en plats sedan år 2019 och var landets tredje största flygplats under året som gått med nästan 575 000 passagerare. På fjärde plats återfinns Malmö Airport som också hoppat upp en plats. De båda flygplatserna placerade sig på en plats högre än år 2019 på bekostnad av Bromma flygplats som nästan hade 80 procent färre resenärer år 2020. Stockholms cityflygplats placerar sig på femte plats sett till antal passagerare men sett till den procentuella utvecklingen av passagerare jämfört med år 2019 återfinns Bromma flygplats först på plats 27. Bromma flygplats har drabbats hårt av pandemin när BRA som var den dominerande operatören på flygplatsen stoppade sin verksamhet under våren och inte har återupptagit sin trafik igen. Samtidigt har Air Leap och Air Gotland delvis ersatt BRA på ett fåtal linjer till och från Bromma flygplats men det är långt upp till passagerarnivåerna från år 2019 för Bromma flygplats.
Noterbart är också att Västerås flygplats som enbart har reguljär utrikestrafik endast hade 66,1 procent färre resenärer år 2020 jämfört med år 2019. Utrikestrafiken har varit den del som drabbats hårdast av pandemin och därför är det intressant med Västerås flygplats utveckling som, är betydligt bättre än många andra flygplatser i landet som även har inrikestrafik.
Norrland stod emot pandemin bäst
De flygplatser som sett till antal passagerare stått emot pandemin bäst är placerade i de norra delarna av landet. Sälen kommer på första plats sett till passagerarutvecklingen och är den enda flygplatsen som hade fler passagerare under år 2020 jämfört med år 2019. Anledningen till det är att Scandinavian Mountains Airport öppnade för trafik under december år 2019 och det var därför endast ett begränsat antal flygningar under år 2019 på flygplatsen. Under år 2020 drabbades man inte särskilt av pandemin under slutet på vintersäsongen 2019/2020 vilket gjorde att man hade 14 157 passagerare på flygplatsen under år 2020. Det är en ökning med 1 731 procent jämfört med år 2019 då man endast hade 773 passagerare.

Med undantag för Sälen som får betraktas som ett specialfall är det Arvidsjaur (-31,9%), Hemavan Tärnaby (-53,8%), Vilhelmina (-55,7%), Sveg (-56,9%) samt Kiruna (-58,8%) som stod emot pandemin bäst sett till passagerarsiffror. Gemensamt för de fyra första flygplatserna är att man före och under pandemin har haft upphandlad trafik genom Trafikverket och även under pandemin var Trafikverket beredda att även upphandla flygtrafik till Kiruna. Det för att garantera kommunikationerna inom landet.
Den främsta orsaken till Arvidsjaur Airports bättre resultat än övriga flygplatser i landet är enligt flygplatsens VD Ralf Lundberg att man hade stora delar av den ordinarie vintertrafiken med charterflyg från Tyskland under början av år 2020, januari-mars. Chartertrafiken som består av biltillverkare som transporterar personal för tester av bilar avbröts dock den 20 mars då Arvidsjaur Airport fick öppna upp under natten för att få hem de tyska medborgarna innan Tyskland stängde ner på grund av pandemin. Ralf Lundberg räknar med ett sämre år 2021 på grund av att chartertrafiken för biltestnäringen minskat kraftigt både under slutet av år 2020 jämfört med år 2019 och även kommer vara mindre under början av år 2021 jämfört med år 2020 då den pågick som vanligt.
Den 20 april år 2020 presenterade Trafikverket en tillfällig upphandling av ett antal flyglinjer inom Sverige för att säkerställa resmöjligheter för samhällsviktiga funktioner, exempelvis hälso- och sjukvård, trots pandemin. Fokuset var på Norrland, närmare bestämt Sundsvall, Örnsköldsvik, Östersund, Kiruna, Umeå, Luleå, Skellefteå med undantag för Gotland som också ingick i upphandlingen och möjligen är det den upphandlingen som återspeglar sig i passagerarsiffrorna för år 2020. De 15 flygplatser där antalet passagerare minskade minst under år 2020, med undantag för Stockholm Västerås och Ängelholm Helsingborg, var samtliga flygplatser som delvis innan och helt under pandemin fick garanterad flygtrafik i form av upphandlad trafik från Trafikverket. En del av flygplatserna som var garanterade trafik genom upphandlingen som förlängts och förnyats och fortsatt idag gäller, men då enbart för Örnsköldsvik och Sundsvall, hade dock under hela år 2020 trafik på kommersiella grunder genom SAS. Ytterligare en faktor som kan ha påverkat att de norrländska flygplatserna klarat sig minst sämst under år 2020, förutom den upphandlade trafiken, är det geografiska läget och som en effekt av det finns det färre alternativa transporter att välja för resor.
Samtidigt som Trafikverket upphandlade flyglinjer i Norrland och till samt från Gotland var inrikesflyget söder om Stockholm utraderat under delar av året på grund av pandemin. Tunga linjer som Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö stod utan trafik tillsammans med övriga flygplatser i södra Sverige. Dock är det så att under tiden som många flygplatser i södra Sverige stod utan flygtrafik var det en närmast obefintlig efterfrågan på flygresor och därför kan påverkan på de totala passagerarsiffrorna för år 2020 vara begränsad. Faktum är däremot att utan några flygavgångar att boka så kommer ingen att kunna flyga.
Botten
I botten av utvecklingslistan för de svenska flygplatserna återfinns Mora-Siljans flygplats om hade 96,6 procent färre passagerare år 2020 jämfört med år 2019. Det beror på att flygplatsen under vintern 2018/2019 hade flygtrafik genom BRA som flög skidresenärer från Ängelholm Helsingborg, men under vintern 2019/2020 flyttade den trafiken till nybyggda Scandinavian Mountains Airport. Ovanför Mora placerar sig Torsby (-88,9%), Pajala (-85,2%) och Kristianstad (-84,1%). Torsby har tillsammans med Hagfors flygplats varit utan den upphandlade flygtrafiken till Stockholm under stora delar av året vilket påverkat passagerarsiffrorna där negativt. Pajalas trafik består vanligtvis av upphandlad trafik till Luleå och en del tomtecharter från Storbritannien i december. Under år 2020 var dock antalet utrikespassagerare noll på Pajala Airport och den reguljära trafiken till Luleå flögs i en begränsad omfattning delar av året.

Kristianstad Österlen Airport förlorade sin reguljära trafik när BRA valde att stoppa trafiken till Stockholm Bromma från den skånska flygplatsen i mars år 2020 och sedan dess har flygplatsen varit utan reguljär trafik. Ett nytt företag med namnet Skåneflyg ska dock ta reguljärtrafiken till Stockholm tillbaka till Kristianstad under andra kvartalet år 2021.
Ekonomin
Under året som gått har flygbranschen blött ekonomiskt och då är det inget litet sår som börjat blöda utan det har fullständigt forsat blod. Det har främst varit flygbolag och flygplatser som stått i fokus, men faktum är att hela branschen har drabbats otroligt hårt då ekosystemet har rubbats. När flygbolagen förlorar intäkter och ställer in drabbas flygplatserna som också förlorar sina intäkter. Även om en del avgångar har funnits och det under sommaren var en relativ omfattande trafik sett till antal avgångar med pandemin som förutsättning så har det varit ett lågt passagerarantal jämfört med år 2019. Det påverkar flygplatserna negativt eftersom deras intäkter ofta är beroende av antalet passagerare medan kostnaderna hänger ihop med antalet rörelser. När då en flygavgång haft färre passagerare än vanligt har flygplatserna stått med samma kostnader som tidigare samtidigt som intäkterna varit lägre.
Att flygbolagen förlorar intäkter påverkar inte bara flygplatserna, det drabbar även leverantörer av flygtrafikledning, i Sverige LFV och ACR, restauranger, hotell samt affärer på flygplatser, företag som utför flygtekniskt underhåll och caterinbolag för att nämna några exempel. Sedan finns det även många företag som drabbats av att turister och besökare uteblivit.
Norden
Under år 2020 skedde ett tronskifte bland de nordiska flygplatserna. Köpenhamn Kastrup som var den största nordiska flygplatsen under år 2019 förlorade tronen till Oslo Gardermoen och fick nöja sig med att vara näst störst i Norden under år 2020. Tronskiftet som möjligen kan stå sig även under år 2021, beroende på hur pandemin utvecklar sig, beror främst på att Norge aktivt stöttat flygbranschen genom att bland annat köpa upp flygbiljetter på flygningar. Det har inneburit att Norge kunnat upprätthålla viktiga flygförbindelser under pandemin och året som gått visar även vikten av flyget i Norge och avsaknaden av andra transportalternativ på grund av landets geografi. Det märks också inte minst på att Bergens flygplats tar steget in på topp fem-listan över de nordiska flygplatserna och kommer före en flygplats som Keflavik på Island som drabbats hårt av pandemin.

Kastrups flygplats drabbades hårdast av pandemin jämfört med Arlanda och Gardermoen. Det beror delvis på att både Sverige och framförallt Norge har ett betydligt större inrikesflyg än Danmark och det är framförallt inrikesflyget som drivit på återhämtningen under året. Inrikesflyget har även varit igång i större utsträckning än utrikesflyg under pandemin vilket påverkat Kastrup i större utsträckning än Arlanda och Gardermoen eftersom inrikesnätet i Danmark är betydligt mindre än i Sverige och Norge. Kastrup är alltså beroende av internationella flygningar i större utsträckning än Arlanda och Gardermoen och det avspeglar sig i siffrorna för år 2020 då Kastrup procentuellt förlorade flest passagerare av de tre största under år 2020. Utvecklingen på Finlands största flygplats Vanda utanför Helsingfors var dock sämre än Kastrup. Antalet passagerare på Helsingfors-flygplatsen var under år 2019 nästan 77 procent färre än år 2019. Den minskningen går främst att spåra till att Finnairs nav på flygplatsen främst riktar in sig på långlinjetrafik mellan Europa och Asien, en marknad som precis som andra långlinjemarknader drabbats hårdare än inrikes och kortare linjer inom kontinenter.
År 2021
När år 2020 summeras så är det inte oväntat ett otroligt tungt år och en utveckling som ingen på förhand kunnat förutspå. Prognoser för framtiden pekar på en turbulent återhämtning som kan bli lång innan flygtrafiken är tillbaka på nivåer före pandemin. Exempelvis har Eurocontrol prognostiserat i sitt värsta scenario att flygtrafiken är tillbaka på nivåer före pandemin först år 2029, men det finns även hoppfullare scenario om en återhämtning som gör att nivåerna på flygandet liknar de från före pandemin under år 2024.
Året som nu ligger framför oss kommer dock till en början att bli tufft. Den resterande vintern och våren kommer att fortsätta vara tung precis som avslutningen på år 2020 innan vaccineringar världen över har kommit igång. Förhoppningen är att resandet kan börja ta fart under sommaren i år, men om vaccinationstakten gör att det blir möjligt att resa exempelvis inom Europa under sommaren i år återstår att se. IATA räknar med att år 2021 kommer att vara ett ekonomiskt dåligt år för flygbranschen och flygbolagen som grupp väntas göra förluster under stora delar av året för att vid slutet av år 2021 göra ett plus minus noll-resultat.

För Sveriges del sätts hoppet till att inrikesflyget kan komma igång igen och driva på återhämtningen under början av året, men än så länge ser det inte hoppfullt ut. Möjligen kan inrikesflyget, som väntas vara mindre än före pandemin på en permanent bas framöver, börja en återhämtning efter sommaren när semestrarna tar slut och de flesta i befolkningen är vaccinerade. Även sommaren kan bli gynnsam för inrikesflyget om hemestrandet kvarstår och det fortsatt är svårt att resa utomlands. Förutom återhämtningen efter pandemin som är en enorm utmaning för det svenska flyget återkommer begrepp som flygskam troligen återigen och flygbranschen måste fortsätta sitt arbete för att minska flygets klimatpåverkan. Det är ett arbete som inte avstannat under pandemin, exempelvis går utvecklingen av det svenska elflygplanet ES-19 från Heart Aerospace vidare. Hur flygskammen kommer att påverka flyget i Sverige efter pandemin blir intressant att följa och möjligen kan den kanske avta något då det bevisats under året när många flygplan stått på marken att flyget inte har en särskilt stor påverkan på klimatet, cirka fyra till fem procent enligt LFV. Istället menar klimatforskaren Hans Joachim Schellnhuber från Potsdam-institutet i Tyskland att det är de stora energisystemen som måste bli gröna för att klara Parisavtalets mål, vilket SVT:s reporter Erika Bjerström rapporterat om.
År 2021 kommer att bli ett turbulent år där en del aktörer inom flygbranschen kanske inte överlever fram tills att det börjar bli bättre igen. Året framför oss ingjuter just nu hopp med vaccineringar mot COVID-19 som påbörjats, och förhoppningsvis blir år 2021 året som återhämtningen för flygbranschen påbörjades. Samtidigt kommer det troligen ta ytterligare något eller några år innan flygbranschen återhämtat sig efter kallduschen under år 2020. Reslusten och behovet av att träffas fysiskt kommer att bestå och med det också flygbranschen.
Simon Ericson
flyg24nyheter
Fotnot: Antalet resande från landets flygplatser är hämtade från Transportstyrelsen.
(Foto: Lrs1572)