I juni blev det klart att Luftfartsverket får 900 miljoner kronor som stöd under coronakrisen. Samtidigt står de andra flygtrafikledningsaktörerna i landet, ACR och SDATS, som bedriver flygtrafikledning på betydligt fler flygplatser än Luftfartsverket och då på regionala flygplatser, utan något riktat stöd vilket hotar driften på de regionala flygplatserna i landet.
Det tillskott på 900 miljoner kronor som regeringen presenterade i mitten av juni till Luftfartsverket, LFV, syftar till att ”samhällsviktig verksamhet som drabbats hårt av coronakrisen kan säkerställas” enligt ett pressmeddelande från Regeringskansliet. Tillskottet innebär att Luftfartsverket kompenseras för uteblivna intäkter när flygtrafiken minskat kraftigt och kan med det samtidigt garantera en fortsatt flygtrafikledning på landets tio statliga flygplatser, över det svenska luftrummet samt de flygplatser som enbart är militära.
På många av de regionala flygplatserna i landet sköts däremot flygtrafikledningen av det privata bolaget ACR och det av Saab samt LFV-ägda SDATS som har flygtrafikledning på distans, men dessa har hittills blivit utan stöd under coronakrisen. Att LFV fått ett ekonomiskt stöd är givetvis bra och garanterar flygtrafiken på de flygplatser där LFV finns och i luftrummet över landet men på landets övriga flygplatser finns det en allt större oro för om samhällsviktig verksamhet kan garanteras när flygtrafikledningen inte kompenseras för utebliven flygtrafik.
”Det är ohållbart att staten enbart räddar sitt eget. Vi uppfyller precis samma kravbild operationellt och ersätts precis som LFV med intäkter från undervägsavgifter. Vi liksom LFV är utnämnda av Transportstyrelsen. Det här är helt enkelt inte rätt att staten bara ser till sitt eget och skapar en osund konkurrenssituation i Sverige”, säger Wilhelm Wohlfahrt, VD på ACR som sköter flygtrafikledningen på 16 flygplatser i landet till fPlus.
Peter Larsson som är VD på Svenska regionala flygplatser där de flesta flygplatserna har antingen ACR eller SDATS som leverantör av flygtrafikledning, har frågat regeringen varför inte även de icke-statliga flygplatserna omfattas av de extra pengarna. Detta trots att de icke-statliga flygplatserna fortsatt håller öppet för samhällsviktigt flyg som ambulans- eller brandflyg.
”På en direkt fråga i riksdagen svarar infrastrukturministern att det är upp till ”den lokala flygplatsförvaltaren” att nyttja sina egna medel för att täcka uppkomna kostnader. Alltså att våra flygplatser ska supportera bolag de köper tjänster av för att täcka dessa bolags underskott?! Det skulle innebära att såväl de statliga flygplatserna och den statliga aktören för flygtrafikledning får stöd medan en stor grupp regionala flygplatser och de övriga aktörerna som bedriver flygtrafikledning blir utan stöd. Det har vi svårt att tro att det verkligen är regeringens mening”, skriver Peter Larsson.
Noterbart i sammanhanget är även att regeringen tackat nej till ett riktat lån från Eurocontrol till just flygtrafikledningsföretag för att täcka upp för de uteblivna intäkterna på grund av kraftigt minskat flygande. Enligt ACRs VD Wilhelm Wohlfahrt är ACRs andel av undervägsavgifter ungefär sex procent i Sverige vilket skulle innebära att sex procent av de 900 miljonerna hade räckt för att täcka de uteblivna intäkterna för ACR enligt Wohlfahrt. Samtidigt garanteras det att alla flygplatser i landet kan hålla öppet med flygtrafikledning. Det ekonomiska tappet för ACR är nu drygt 55 miljoner kronor, men bolaget har fortsatt som ambition att hålla alla sina flygledartorn igång.
(Foto: Kalmar Öland Airport)