David Hild: Regeringen missar stora klimatvinster med flygskatten

Flygskatten kan hjälpa regeringen att nå målet om ett fossilfritt inrikesflyg år 2030, men då måste skatteintäkten öronmärkas för investeringar i fossilfria flygbränslen, det skriver David Hild, VD på Fly Green Fund på Altinget.

I en debattartikel publicerad på Altinget skriver David Hild, VD på Fly Green Fund om att regeringen missar stora klimatvinster med den nuvarande flygskatten.

I den utredning som den svenska flygskatten grundas på står att ”syftet med skatten ska vara att flygets klimatpåverkan ska minska för att bidra till att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.”

Utredningen uppskattade att skatten minskar efterfrågan på flygresor, och på så vis minskar det svenska flygets utsläpp med 40 000 till 110 000 ton koldioxid. I realiteten är flygskattens påverkan på flygandet och klimatet mycket oklar. Transportstyrelsen, som studerat flygskattens effekter, kan inte bedöma flygskattens betydelse till den avmattning av flygresandet vi såg i Sverige under 2018-2019. Många andra faktorer såsom flygdebatten, en försvagad krona och en försämrad världsekonomi har nämligen också spelat in.

Så som flygskatten är utformad saknar den koppling till faktiska utsläpp och därmed styrning mot grönare flyg. Därför kan den inte garantera att flygets klimatpåverkan minskar. Men regeringen kan enkelt mer än fördubbla skattens reella klimateffekt jämfört med bedömningen i flygskatteutredningen.

Investeras skatteintäkten, ett normalår 1,7 miljarder kronor, i fossilfria flygbränslen kan skatten nämligen säkra en reduktion på 200 000 ton koldioxid, motsvarande cirka 40 procent av inrikesflygets utsläpp 2018. Rätt använd kan flygskatten hjälpa regeringen att nå målet om ett fossilfritt inrikesflyg 2030.

Regeringens och flygbranschens gemensamma mål om ett fossilfritt inrikesflyg skulle kunna nås långt tidigare än 2030 om intäkten från flygskatten användes på rätt sätt. Det uppköp av biojetbränsle som flygskatten kan möjliggöra skulle sannolikt också skynda på viktiga och tidskritiska investeringar i svenska produktionsanläggningar.

Det skulle i sin tur ge bränslen som är klimateffektivare än dem som i dag importeras, samtidigt som priserna skulle pressas då utbudet ökades. Sverige skulle då också få en konkurrensfördel när resten av Europa ökar takten på omställningen, samtidigt som vi skulle bli mindre sårbara vid kriser genom att vårt behov av importerat bränsle skulle minska.

Coronakrisen är flygbranschens värsta kris någonsin och flygets intäkter har i stort sett försvunnit över en natt. I Sverige har följden blivit att statliga Swedavias flygplatser har tappat 98 procent av passagerarna och flera av landets regioner står helt utan trafik.

Sas flyger just nu endast två flygplan i en ytterst nedbantad inrikestrafik och flygbolagen Bra samt Norwegian kämpar för sin överlevnad. I Sverige, precis som i övriga världen, har flygbranschen tvingats söka finansiell hjälp från staten för att kunna övervintra krisen.

Från många håll har röster höjts för att villkora finansiella stöd till flygbranschen med nya hållbarhetskrav. Bland annat nämns krav på ökad användning av biobränslen. Ett sådant krav skulle underlättas avsevärt om regeringen lät flygskatten kanaliseras till investeringar i biojetbränslen. Den gröna omstarten av flygbranschen, och det så avgörande bränslebytet, skulle då också till del bekostas av flygpassagerarna.

Den flygplansflotta som nu till stor del står parkerad är tekniskt sett redo att flygas fossilfritt. Regeringen bör därför ta flygets omställning på allvar och låta flygskatten betala jobbskapande samt gröna investeringar i hållbara flygbränslen.

David Hild

VD Fly Green Fund

(Foto: Brorsson)

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.