Corona regisserar om det svenska inrikesflyget

Med coronaviruset som regissör och med ett ovisst manus som grund så håller blodbadet i skräckfilmen om det svenska inrikesflyget nu på att rita om framtiden. Frågan är hur många aktörer inom flygbranschen som är kvar när filmen är slut?

Flygbolaget BRA, som har cirka 30 procent av den svenska inrikestrafiken, har stoppat all sin verksamhet och ansökt om rekonstruktion måndagen den 6 april. Efter många hinder som exempelvis flygskatt och flygskam på vägen, känns corona just nu som ett övermäktigt hinder. Planen är att börja flyga till hösten igen, men då med en mindre verksamhet än idag. Detta är ett hårt slag för det svenska inrikesflyget och för flygplatser som enbart haft BRA som operatör. Skulle inte BRA komma upp i luften igen står flygplatser som Halmstad, Växjö, Kristianstad och Trollhättan utan samhällsviktigt flyg till Stockholm. Flygplatser som haft både SAS och BRA som operatörer, och även Norwegian i vissa fall, kommer också att drabbas. Det känns som att konkurrensen och flexibiliteten på den svenska inrikesmarknaden kommer att minska framöver.

Även om BRA skulle komma i luften vilket bolaget just nu arbetar efter, är det mycket som talar för en betydligt mindre verksamhet vilket kommer innebära att flygplatser som tidigare haft flyg till Stockholm förlorar förbindelsen. BRAs VD Geir Stormorken menar att det behövs upphandling av trafik på flera linjer för att BRA ska kunna fortsätta flyga de till hösten. När ett nytt BRA förhoppningsvis startar upp till hösten igen är det ett bantat flygbolag. Troligen kommer enbart de största linjerna att finnas kvar i BRAs linjenät och enbart med ATR 72-flygplan och inte någon wet-leasing av jetflygplan. BRAs ambition är att få tillbaka samtliga ATR 72 som man har sin flotta i trafik, men när detta kommer ske känns för stunden väldigt oklart.

Några timmar efter att BRA ansökt om rekonstruktion vid Stockholms tingsrätt kommer regeringen med beskedet att man startar en tillfällig trafikplikt på åtta inrikeslinjer för att hålla igång samhällsviktiga transporter under coronakrisen. Samtliga linjer utgår från Arlanda och går till Luleå, Umeå, Östersund, Kiruna, Sundsvall, Örnsköldsvik, Visby och Skellefteå. På förhand känns de åtta linjerna som klippta och skurna för SAS då Trafikverket gått ut med att man främst ska kontakta de flygbolag som redan har trafik eller har haft trafik på de berörda linjerna. Dessutom ska den tillfälliga upphandlade trafiken på maximalt fem månader utgå från Arlanda vilket talar ytterligare för SAS, eller snarare mindre för någon annan. Visste BRA om att regeringen skulle presentera den nya tillfälliga trafikplikt som snart ska komma igång när beslutet om rekonstruktion togs? Frågan är om det hade ändrat BRAs beslut då man tidigare bedrivit trafik på fem av de åtta inrikeslinjerna som nu ska upphandlas. Problemet är dock att BRA haft sin verksamhet på Bromma och inte Arlanda, och kanske skulle flexibiliteten kring de upphandlade flyglinjernas avreseflygplats i Stockholm kunna öka? Dock har Arlanda betydligt fler möjligheter för vidareresor än Bromma, men det är något som inte är aktuellt nu.

De mindre aktörerna på inrikestrafiken i Sverige är främst Amapola Flyg, Jonair och Air Leap. Amapola och Jonair har sitt fokus på upphandlad trafik medan Air Leap trafikerat Karlstad, Jönköping och Örnsköldsvik från Stockholm Arlanda. Hur dessa tre flygbolag ska lyckas övervintra återstår att se, men Air Leap som just nu håller igång trafiken till Örnsköldsvik kan kanske få förtroende från Trafikverket att fortsätta med det när trafikavtalet ska på plats under denna eller nästa vecka. För Amapola och Jonair har den upphandlade trafiken skurits ner kraftigt och trafiken för dessa bolag är mycket begränsad. Efter coronakrisen måste det nog till fler upphandlade flyglinjer om inrikesnätet ska ha samma storlek som innan.

Det är inte bara flygbolagen som befinner sig i kris. Flygbranschen kan beskrivas som ett ekosystem där alla faktorer måste må bra för att hela systemet ska göra det. När flygbolagen har kris på grund av corona har även många av landets flygplatser det, och det är inte säkert att alla kommer att ta sig igenom coronakrisen. För stunden svävar exempelvis privatägda Ängelholm Helsingborg Airports framtid i luften. Dessutom har många av landets regionala flygplatser som ägs av kommunerna i princip inga intäkter. Hur länge kommer kommunerna orka stödja dessa? Flygbolag och flygplatser är bara ett fåtal aktörer i ekosystemet flyg. Det finns även restauranger, caféer, affärer, flygplansunderhållsföretag, städföretag, cateringföretag och flygtrafikledningsföretag, för att nämna några, som blöder just nu. När stoppas blödandet? Av konkurser, att staten går in med mer ekonomisk stöttning eller att flygandet tar fart igen?

När skräckfilmen som nu utspelar sig tar slut återstår det att se hur många flygbolag som finns kvar. Det enda säkra kortet just nu är SAS som dels ägs av den svenska staten men som nu också fått en upphandling på linjer som klippt och skuren för sig. Hur BRA kommer att ta sig igenom sin rekonstruktion och hur man ser ut efter den är oklart, förutom att det kommer att vara ett betydligt bantat flygbolag med mindre verksamhet. Kommer Norwegian, om de existerar efter coronakrisen, att börja flyga svenskt inrikes igen? Kan Air Leap hitta ny kraft med hjälp av sina norska ägare, och hur kommer landets flygplatser att ta sig igenom skräckfilmen? Det är många frågetecken som på sikt kommer att rätas ut, men tyvärr med svar som man inte vill ha i en del fall.

Simon Ericson

flyg24nyheter

(Foto: Peter Wemmert/Kameratrollet)

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.