2019 – året då flyget togs ner på marken

När 2019 snart är slut och ska summeras så är det ett mörkt år för den svenska flygbranschen med vikande passagerarsiffror och ett kraftigt motstånd mot flyget i de klimatdebatter som råder. Samtidigt är det kanske också ett välbehövligt uppvaknande för flygbranschen där flygbolag, flygplanstillverkare och flygplatser sprutar ur sig miljöinitiativ för att man inser att det är ett måste för att inte förlora för många passagerare på grund av flygets utsläpp.

2019 var året då den globala tillväxten inom flyget började mattas av och Sverige var en av föregångarna då varenda månad under året visade på negativa passagerarsiffror. Det varfrämst inrikestrafiken som led av detta med kraftiga passagerartapp på cirka tio procent ett flertal månader jämfört med samma period år 2018. Även utrikestrafiken har tappat, men inte i samma utsträckning som inrikestrafiken vilket främst beror på att det på inrikestransporter är lättare att ersätta flyget med exempelvis bil och tåg än på utrikesresor.

För den statliga flygplatshållaren Swedavia var 2019 inte något vidare år, åtminstone inte flygmarknadsmässigt. Medan konkurrenterna Gardemoen och Kastrup än så länge hanterar ett minskat flygande bättre har Arlanda tappat mark mot sina konkurrenter och målet att vara Nordens ledande flygplats känns alltmer avlägset. Samtidigt växer Helsingfors Vanda i öst och håller utvecklingen i sig är snart Vanda med Finnair som det stora dragloket i kapp Arlanda. Problemet för Sveriges största flygplats är att man har hamnat i kläm. Kastrup har profilerat sig som en relativt stor europeisk hubb med SAS i spetsen och Vanda har hittat sin nisch genom att Finnair specialiserat sig på flygningar mellan Europa och Asien på grund av Helsingforshubbens fördelaktiga geografiska läge. Oslo Gardermoen lever gott på sin inrikestrafik som inte är och troligen aldrig kommer bli utsatt av flygskam på grund av geografin i landet i kombination med en utrikesmarknad som håller sig relativt stabil.

Arlanda däremot är i kläm hos SAS när flygbolaget under året flyttat långlinjer från Sverige till Köpenhamn och även geografiskt är man i kläm. Arlanda har ett liknande läge som Helsingfors men med ett Norwegian, som tidigare utlovat att göra Arlanda till en hubb för Asientrafik, som fokuserar på lönsamhet istället för tillväxt har under 2019 istället beslutat att lägga ner sin långlinjeverksamhet från Arlanda. Detsamma gäller Kastrup, och under 2020 Norwegian kommer endast att flyga långlinjer från Oslo i Skandinavien. Istället ska man fokusera på de större marknaderna i Europa, som London, Paris och Rom. Skandinavien är helt enkelt för litet för att bära långlinjerna som Norwegian flög, åtminstone menar flygbolaget att det är så.

Den 22 december öppnade Scandinavian Mountains Airport utanför Sälen, Sveriges nyaste flygplats för passagerartrafik, den nästyngsta, Pajala öppnade för första gången år 1999. Efter en inledning med två helger av trafik till både inrikes och utrikesdestinationer under 2019 ser bokningsläget bra ut även resten av vintersäsongen på landets nyaste flygplats. Problemet med att flygplatsen, trots att man skickat in sin ansökan i augusti 2019, inte blivit godkänt som gränskontroll av regeringen sätter käppar i hjulen för Londontrafiken som nu flyger till Oslo istället. Dock hoppas flygplatsen utanför Sälen att Londonresenärerna kan landa på Scandinavian Mountains Airport den 18 januari 2020.

2019 har varit ett händelserikt år för SAS som befinner sig i ett generationsskifte inom sin flygplansflotta och intresset för bolagets nya flygplansmålningar och infasningen av Airbus A350 har varit stort. Den 28 januari år 2020 sätter SAS sin första A350 i trafik på sträckan Köpenhamn-Chicago och när alla A350 är levererade kommer SAS ha fasat ut sina Airbus A340 till förmån för totalt åtta A350 som är 30 procent bränsleeffektivare än A330 och A340. När nya flygplan kommer in ska gamla oftast ut och den 30 november flög SAS för sista gången med Boeing 737-600, en flygplanstyp som inte blev den succé som Boeing hoppats och SAS har sedan slutet på 1990-talet varit en av få operatörer av flygplanstypen. Tillsvidare har SAS valt att ersätta Boeing 737-600 med den större Airbus A320neo, men under 2019 presenterade SAS planer på att köpa in ytterligare en ny flygplanstyp som ska ta 120-150 passagerare och täcka in det glappet som bland annat B737-600 lämnat efter sig.

Det har dock inte bara varit positivt för SAS under 2019, i månadsskiftet april-maj strejkade nästintill samtliga av bolagets piloter vilket enligt SAS VD Rickard Gustafson påverkade det ekonomiska resultatet för bolagets räkenskapsår 2018-19. Till en början spådde SAS en förlust för bolagets brutna räkenskapsår, men när det väl summerades i början av december blev det en vinst före skatt och jämförelsestörande poster på 786 miljoner kronor. Något som SAS dock inte var nöjda med.

BRA som i dagsläget har en tredjedel av den svenska inrikesmarknaden har under 2019 fått känna på den klimatdebatt som sköljt och sköljer över Sverige. Flygbolaget har sin största del av verksamheten på den svenska inrikesmarknaden och med ett kraftigt passagerartapp under året har det kostat för BRA. I slutet på mars nästa år försvinner BRAs jetflygplan, Avro RJ och istället ska man hyra in Embraer 190-flygplan från German Airways genom wet-lease för trafiken från Göteborg och Malmö till Stockholm. Övriga linjer ska BRA trafikera själva med ATR 72-600. Beslutet att lägga ner sin jet-verksamhet väckte dock starka reaktioner hos de anställda inom flygbolaget som blev uppsagda i samband med nedläggningsbeslutet. Anledningen till uppsägningarna av totalt 361 personer som kopplas till BRAs jetflygplan är arbetsbrist, men detta menar piloterna, totalt 116 stycken, inte stämmer då BRA istället ska hyra in flygplan från German Airways för att flyga samma linjer som tidigare. BRA menar istället att arbetsbristen inom flygbolaget uppstått då Avro-flygplanen ska fasas ut på grund av sin ålder och när nya flygplan ska tas in är det en bättre affär för BRA att wet-leasa flygplan istället för att ta in nya i egen regi.

I kölvattnet av Nextjets konkurs under 2017 har Amapola i tysthet växt sig allt större på passagerarmarknaden när framtiden för bolagets kärnverksamhet, att flyga post i Sverige, blir allt mer osäker. Under året vann Amapola upphandling av flygtrafik på tre flyglinjer, totalt till sex destinationer, från Stockholm Arlanda som ska flygas fram till år 2023. Dessutom hyr BRA in ett antal Fokker 50 från Amapola på linjer som Trollhättan Vänersborg-Stockholm och Kristianstad-Stockholm. Även Air Leap, som bildades ur Nextjets konkurs, har tagit sikte på upphandlade flyglinjer under 2019, men då främst i Norge och på flygningar från Åland till Sverige och Finland. Samtidigt bedriver Air Leap egen trafik från Karlstad och Jönköping till Stockholm Arlanda, men av passagerarsiffrorna att döma befinner sig de båda linjerna i fritt fall.

I slutet av september försattes resekoncernen Thomas Cook i konkurs och koncernens skandinaviska flygbolag Thomas Cook Airlines Scandinavia stoppade sina flygningar under en dag för att därefter återuppta sin verksamhet och undkomma konkursen tillsammans med Ving. En månad senare, i oktober, blev det klart att Petter Stordalen tillsammans med två andra aktörer skulle köpa Ving och Thomas Cook Airlines Scandinavia som samtidigt bytte namn till Sunclass Airlines. Ett skandinaviskt flygbolag som har sina rötter i Scanair och genom åren hetat Premiair, MyTravel och Thomas Cook var alltså räddat från en konkurs.

Förutom undkomna flygbolagskonkurser, strejker och nya flygplan har tonen för det svenska flyget 2019 varit hård och kretsat kring klimat, skam och skatt. På inrikessträckor har resenärer valt att rata flyget till förmån för tåg i många fall vilket märkts i statistiken där passagerarsiffrorna för det svenska inrikesflyget minskat med upp till 10 % under ett flertal månader under 2019. Fokus på flygets klimatpåverkan har dominerat den svenska klimatdebatten under det gångna året och en del har valt att se flyget som en symbol för världens klimatpåverkan. Den svenska flygbranschen har svarat på detta med att lansera många olika projekt och alternativ som syftar till att minska flygets klimatpåverkan och visa på att man tar uppgiften att minska sin klimatpåverkan på allvar. Att flyget fått stämpeln som klimatförstörare nummer ett i Sverige är olyckligt och har samtidigt lagt grunden för den debatt som pågått och fortsatt pågår som är otroligt snedvriden. Slutsatserna är redan lagda från början, flygets utsläpp är enormt stora och måste minska nu och fakta får stå till sidan för tro och känslor. En farlig väg när människans klimatpåverkan måste minska.

Även om flygskam och debatten om flygets utsläpp samt klimatpåverkan, som enligt LFV är 4-5 % av människans totala klimatpåverkan, tagit orimliga proportioner på fel grunder har händelserna förhoppningsvis fått flygbranschen globalt och inte bara i Sverige att inse att flygets förhållandevis små utsläpp och klimatpåverkan måste minska. Annars kommer ekonomin för flygbolag, flygplatser och andra aktörer inom flyget inte att hålla på grund av att människor väljer andra transportslag framför flyget. Resultatet av det uppvaknande som verkar ha skett inom branschen är de många initiativ som kommit från flygbranschen som Miljö Class och en större användning av biobränsle för att nämna några. Man ska dock passa sig för att initiera allt för många miljövänliga alternativ då det till slut börjar kännas som oseriöst när förslag efter förslag om allt från att taxfree försvinner på grund av att spara vikt till biobränslebiljetter och på så sätt förbruka mindre fossilt bränsle.

Alla initiativ för ett flyg med mindre klimatpåverkan som nu tas är dock viktiga. Flygbolaget BRA, som kanske är det flygbolaget som mest drabbats av vikande passagerare under året, är kanske det flygbolag som också gör mest för att minska sin klimatpåverkan. BRA klimatkompenserar för alla bolagets utsläpp och erbjuder samtliga resenärer att köpa biobränsle motsvarande sin flygresa och deltagande inom The Nordic Network for Electric Aviation för att nämna några initiativ och projekt som BRA deltar i. Dessutom har BRA fått möjlighet att presentera sitt arbete i Europa, bland annat i EU-parlamentet och inför EASA. Det är precis så här Sverige måste jobba för att kunna påverka utsläppen på riktigt, genom att vara föregångare och visa att det går att leva som man gör idag samtidigt som klimatpåverkan och utsläpp minskar. Det gör BRA genom att erbjuda resenärer att köpa biobränsle för sin resa vilket i det närmaste halverar utsläppen från flygresan.

2019 har även arbetet för ett svenskt el-flyg tagit fart på allvar. Den svenska flygplanstillverkaren Heart Aerospace har påbörjat rekryteringen av anställda och år 2025 planerar man att det första flygplanet av typen ES-19 ska sättas i passagerartrafik. Med el-flyget och Heart Aerospace som grund har flygbranschen sedan slutit upp gemensamt för att göra såväl certifieringsprocesser och flygplatser redo och anpassade när el-flygplan är redo. Medan flygbranschen sluter upp så lämnar regeringen flera frågetecken kring vad deras ställning är till flyg överhuvudtaget.

Under 2019 togs flyget ner på marken, men vägen dit var turbulent, med en kort konkursvända för Thomas Cook som drabbade det skandinaviska flygbolaget Thomas Cook Airlines Scandinavia, strejk hos SAS och meningsskiljaktigheter mellan personal och flygbolag hos BRA. Swedavia och Svenska Regionala Flygplatser har också haft ett turbulent år med kraftigt vikande passagerarsiffror och för den förstnämnda ett hårt år i kampen om att göra Arlanda till Nordens ledande flygplats. Debatten om flygets utsläpp lär fortsätta under 2020 och en vändning av den negativa utveckling som just nu existerar är svårt att se. Möjligen kan den kraftiga nedgången bland inrikesresande stabilisera sig något, men med en avtagande global tillväxt är flyget i stort på väg ner i en negativ trend.  

För att 2020 ska bli ett år där flyget kan lyfta sig från marken igen måste den svenska flygbranschen gemensamt visa på vad man gör för att minska sina förhållandevis små utsläpp för klimatfokus är av yttersta vikt för Sverige. Vad som dock glömts bort under det gångna året är de betydelser som flyget har för en stad, ett land och hela världen med bidrag till ekonomiskt välstånd. Flygbranschen i Sverige har under 2019 varit för passiva mot den kritik som kastas mot branschen, både förtjänt och oförtjänt. Kanske man kan se 2019 som ett läroår och ett uppvaknande där flygbranschen globalt sett förstått att man måste ta sina klimatförstörande utsläpp på allvar för att människor i framtiden ska fortsätta flyga i samma utsträckning som idag. Dessutom måste branschen bli bättre på att kommunicera och visa på vad man gör för att minska sina utsläpp och ta ansvar. Gör man det så finns det goda möjligheter för flyget i Sverige att inom några år börja växa igen, men 2020 lär troligen följa 2019 och bli ännu ett negativt år för flygbranschen i Sverige, även om det stundtals finns och kommer att finnas ljusglimtar.

Simon Ericson

flyg24nyheter

Lästoppen på flyg24nyheter 2019

1. Hallå Sverige, det är dags att vakna nu!

2. När ska Sverige släppa ”flygskammen” och inse fakta?

3. När ska den skeva flygdebatten stoppas?

4. Norwegian B737 MAX flög HEL-CPH med klaffarna nere

5. Fakta om flyget – inrikesflyget miljövänligare än vägtrafiken        

6. Man klättrade på flygplan redo för start inne på airside

7. Påskstrejk i Spanien ligger fast – förseningar att vänta

8. Datum klart för A350-premiär hos SAS

9. Pakistan stänger luftrum – flygningar till Europa påverkas

10. Påskstrejken i Spanien avblåst

(Foto: Brorsson)

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.