Efter JAS-haveriet: En utredning med särskilda skyddsåtgärder

_MG_5930
(Foto: Peter Wemmert/Kameratrollet)

I förra veckan kraschade en JAS 39 Gripen strax efter start från Ronnebys flygplats. I samband med kraschen började flygplanet att brinna och då det till stor del består av kompositer är faran stor genom röken från branden men främst dammet från kompositen vilket visat sig tidigare i historien. Därför har särskilda skyddsåtgärder gjorts i samband med utredningen av kraschen. 

Klockan 09.41 på tisdagen i förra veckan havererade ett JAS 39 Gripen-flygplan strax efter start från Blekinges Flygflottilj F17, Ronnebys Flygplats. Anledningen var en fågelkollision efter start och då flygplanet blev mycket svårt att kontrollera valde piloten att skjuta ut sig ur flygplanet.

Vid nedslagsplatsen fattade Gripen-flygplanet eld och röken betraktades som giftig och räddningstjänsten uppmanade allmänheten att hålla sig ifrån platsen. När branden väl bekämpats råder det dock fortfarande fara vid platsen då kompositmaterial som flygplanet till en viss del är byggt av är farligt efter det har brunnit. Om man andas in fibrerna från kompositen efter att materialet brunnit kan det orsaka skador på huden och andningsorgan.

Detta är något som man idag är väl medveten om, men under en olycka med en brittisk Harrier GR5 i Danmark år 1990 var det inte så. Den danska räddningsstyrkan lade som brukligt ett skumlager över vraket efter flygplanet för att förhindra spridning av kolfiberpartiklar och damm. Men de brittiska utredarna hade inte haft ett haveri på över 15 månader och för många av dem var detta deras första erfarenhet av en riktig flygolycka. Nedan beskrivs händelseutvecklingen i Danmark i ett utdrag från LFVs Handbok för Flygplatsbrandman.

”Efter ett dygn började RSU- (Brittiska flygvapnets Repair and Salvage Unit) personalen att må dåligt med sveda i hals ögon och bröst och detta kopplat med en ökande irritation av huden. Efter två dygn måste man tillfälligt lämna haveriplatsen och orsaken till besvären visade sig vara små vassa bitar av kolfiber som i form av damm blåste omkring på platsen. När orsaken till besvären var klarlagd kunde man utrusta sig med lämplig andningsutrustning och skyddsklädsel. Man tog fram rengöringsrutiner och inrättade smutsiga respektive rena ytor och kunde fullfölja arbetet på haveriplatsen utan fortsatta besvär. En miljöhälsogrupp från RAF gjorde undersökningar på haveriplatsen och kunde påvisa förekomst av små mängder organiska ämnen som naftalin, fenoler och alkoholer samt vidare metaller som titan, beryllium, vanadin, krom och mangan. Alla dessa kan betraktas som irriterande och möjligen cancerogena.”

Sju månader senare fick man ytterligare erfarenhet av faran med kolfiber då en Harrier kraschade i Tyskland. De tyska brandmännen vid olyckan släckte det brinnande flygplanet utrustade med sin vanliga utrustning, och när de brittiska utredarna kom i en speciell skyddsutrustning, efter erfarenhet från Danmark sju månader tidigare, ifrågasatte tyskarna varför man inte fått information om faran med brinnande kompositmaterial.

Idag är dock faran med kompositer något man är väl medveten om och i samband med utredningen med det kraschade JAS 39 Gripen-flygplanet utanför Ronneby har man tagit till särskilda skyddsåtgärder på grund av faran med kompositmaterial som brunnit.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s