Regeringen beslutade i förra veckan att skicka ett förslag om ny flygskatt till lagrådet för granskning. Skattens utformning följer det utredningsförslag som mött massiv kritik från myndigheter, kommuner, regioner och näringsliv för att det saknar klimateffekt och slår hårt mot tillgänglighet, sysselsättning och konkurrenskraft i Sverige.
Lagrådsremissen är det sista steget innan regeringen kan lämna ett skarpt förslag till riksdagen om en ny flygskatt. Det väntas ske i samband med budgetpropositionen för 2018. Förslaget till flygskatt som nu remitterats till lagrådet är närmast identiskt med det förslag som regeringens utredning presenterade i november 2016, och som kritiserats starkt. 8 av 10 remissyttranden är negativa till, eller avstyrker, förslaget och det är framför allt flygskattens ringa klimateffekt som är föremål för kritiken. Förutom regeringens egen utredning har Riksrevisionen och flera andra myndigheter konstaterat att klimatnyttan är försumbar.
”Det är anmärkningsvärt att regeringen nu går vidare med ett förslag som ger en minimal klimateffekt, när syftet med skatten är att minska utsläppen. Det blir intressant att se hur lagrådet resonerar kring en skatt som missar sitt syfte och dessutom går rakt emot flera mål på andra politikområden”, säger Anna Wilson, generalsekreterare för Svenskt Flyg.
Skarp kritik har också riktats mot de negativa konsekvenser som flygskatten, som blir näst högst i världen, väntas få. Tillväxtverket, Tillväxtanalys och en rad länsstyrelser, kommuner och regioner har framhållit att tillgängligheten riskerar att försämras och att den lokala utvecklingskraften hotas på många håll. Hårdast drabbas de delar av Sverige där flyget är det enda realistiska alternativet för att nå andra delar av landet, och resten av världen.